Nu borde jag skriva om allt roligt som hände, om hur fransmännen på vandrarhemmet varje morgon kokade mjölk i kastruller och ställde högt och lågt överallt. Om när jag stod längst fram på Ministry och bara rådiggade, om när Mia kastade sig handlöst under en kille i kilt och tar kort rakt upp i skrevet, om hur vi plötsligt började prata östgötska, om den stora lampan i stora öltältet, om hur jag lyckades missa körsången på nationaldagen, om när vi satt i diket med Oösta, om när vi försökte bryta oss in på vandrarhemmet när vi hade glömt nyckeln. Om när paret som var med oss skulle tillkännage något efter en konsert, vilket visade sig vara att hon gick upp på scen o friade till honom.
Jag skulle kunna skriva om alla underbara fantastiska människor som jag träffade, om att Pelle var så himla nöjd med allt (o att den stora lampan i stora öltältet fanns).
Sen kan jag skriva om att det var någon som sökte på mitt namn+min hemort igår. Och att jag då undrar vem det var. Om det var någon jag träffade i helgen. Och om han i så fall har för små skor, om det nu är en han.
Men jag är helt tom i huvudet så jag kan inte skriva om något.
