Nya uppdrag i morgon

Har fått sms med jämna mellanrum under kvällen från Pelle med instruktioner om hur jag ska gå till väga i morgon angående Springsteen biljetterna. Jösses, det verkar vara en hel vetenskap. Frågan är om han vågar lägga sig inatt. Han kommer förmodligen sitta uppe som Pölsa i ”Smala Sussie”. O det gick ju inte så bra.

Nästa uppdrag slutfört

Efter ett långt och mödosamt detektivarbete lyckades jag spåra upp en Byhålabo som var innehavare av filmen ”the Big Lebowski”. Var tvungen att be en av mina filmkontakter som känner innehavaren av nämnda film att ringa ett telefonsamtal där kontakter knöts och affären gjordes upp. Filmen levererades till mig via bulvaner under järnvägsbron, där kodordet ”Hästkuk” viskades genom rånarluvor.

Ja, den var bra. Men den får inte fem majskolvar. Fyra nygrillade, saltade och smörade majskolvar blir betyget.

Löpband vs skogen

Som utlovat kommer här min utvärdering av att motionera på löpband kontra springa ute i spenaten.

Miljö; Då regnade ganska rikligt och termometern visade på 9,5 grader när dagens träningspass skulle utföras kan jag erkänna att det var med lite motvilja jag drog på mig regnstället för att bege mig ut. Inne på gymet är man inte väderberoende. Har man minsta anlag för att ge upp, är det lätt att skippa motionen en sån här dag. Men en härlig solig kväll är det naturligtvis underbart att vistas ute. Ett lätt överslag, svenskt väder på årsbasis, träna tre gånger i veckan. Ja, där vinner gymet.

Socialt; Under dagens tur såg jag två ekorrar, en mopedist, mycket vattenpölar, träd och en massa rötter som jag snavade på. På gymet brukar man se svettiga killar pumpa sina muskler, träffa andra träningsnarkomaner att byta träningstips (eller göra upp om helgens ölkväll med), trakassera platschefen för diverse felmonterade saker och naturligtvis kan man se mer sport på Eurosport under tiden man springer. Fördel gymet.

Fysisk insats; Betydligt tyngre i skogen. Första km var tung. Kan det berott på kyla och dålig uppvärmning? Det bet ordentligt första halvan. Men hämtade upp mig och gjorde ett hyfsat bra lopp. 5 km på 33min. Kuperad terräng kändes bra. Fördel skogen.

Kroppsvätskor; Trodde det skulle bli riktigt obehagligt i regnstället, men det var inte så farligt. Svettmängd uppskattas till liknande som på bandet. Dock fick jag en abnorm salivutsöndring vilket resulterade i ett konstant sputtande längs vägen. Det hade inte setts med blida ögon på gymet. Fördel skogen.

Med facit i hand kan man säga att det blev dött lopp.

Beroende? Jag?

Sedan i lördags har jag gått sammanlagt 2,5 mil och sprungit 1 mil (bäst att tillägga att det är på band för Morrys skull, men ändå). Idag hade jag hopp och lek. Det slutade med att jag stannade till hos en kompis, kollade på hennes fem urgulliga kattungar, fick äran att kolla på Bollibompa med en femårig tvilling på vardera knät och sen avsluta det hela med en stor bit kebabpizza. Lite träningsabstinens har jag allt. Men det är ju inte mörkt än. Pannlampa har jag ju också för den delen. O de sista nätterna har det ju varit en stor fullmåne som lyst upp natthimlen, så det kanske blir en tur sen i allafall.

Sökorden når nya höjder

Hoppas verkligen inte att det är samma människa som har sökt på detta.

han klippte av mig håret/ville ha kryckor/bild på tandalös

För övrigt är det minst en person per dag som söker på ”smärta tatuering”. Påfallande många söker på ”the Clash” också o det tycker jag är roligt.

Till havs

För ett tag sen såg jag en kort sekvens på ett naturprogram. En isbjörn filmades uppifrån där den simmade ut i havet på jakt efter mat till honan och barnet. Berättaren talade med lätt domedagsdarr på rösten om att isbjörnen var tvungen att simma längre och längre ut i havet för att hitta föda. Och att han kanske inte alltid skulle orka simma tillbaka. Då stängde jag av. Ok, ibland är det lyckliga slut i djurberättelserna men jag ville inte chansa. Jag ville inte se ett eventuellt isbjörnshaveri ute till havs. Att han inte orkade simma tillbaka för att isen har smält bara för att jag tar bilen till jobbet. Så jag har levt lyckligt ovetande om hur det slutade ett tag, kanske ett par månader, men jag har inte glömt det.

Frukostfika på jobbet, avdelning naturfilmer tas upp (förmodligen av de där Discoverynördarna). Jag nämnde det jag hade sett om isbjörnen och att jag ville inte se hur det slutade. Då hörs högt o tydligt från Y; Det såg jag också, han klarade sig inte.

GAAAAAAAAAAAAAHHH! Jag vrålade rätt ut, jag slog huvudet mot bordet, jag slängde kaffekoppen i väggen och skrek; Hörde du inte, jag ville inte höra hur det slutade!!

L som satt jämte mig fick rycka in, kallade Y för lögnerska, att hon bar falsk vittnesbörd, och att när han såg samma program så hade minsann isbjörnen klarat sig och det var lyckligt slut med flaggor som vajade i vinden och Usa:s nationalsång spelades lite svagt när eftertexterna rullade.

Tack för förstående människor.

Granngrisarna

Utanför min tomt går det en grusväg, sen är det en liten vanskött åker. Bonden engagerade sig som fasiken för nåt år sedan och satte en massa jordgubbsplantor. Sen sket han i det. Rensade inte, lät ogräset ta över och plantorna försvann mer eller mindre. Bonden har en tendens till att skippa att underhålla sina projekt. På ett annat ställe planterade han massa hallonplantor (tror jag det var, det såg mest ut som en massa pinnar) det är också helt övervuxet av ogräs nu.

När jag flyttade hit hade han skaffat ett par grisar som gick lite längre in på åkern med de övervuxna jordgubbsplantorna. Sen blev det en gris till. Och en gris till. Och en till. Nu är det en hel flock med smågrisar där uppe. Blåser det ostligt så känner jag en svag doft av gris. Det är ingen favoritdoft på nåt sätt. Nu blåser det ju inte ostligt så ofta här, så jag kan leva med det. Ibland hör jag dom skrika lite, men de är nog lyckliga där de springer i sin hage.

Men.

När jag har kommit hem efter en lång dag, kokar mig en kopp thé, sätter mig vid köksbordet, ser de små liven springa däruppe samtidigt som jag tar ett bett på min skinkmacka. Då känns det lite olustigt.

Listiga Lotta ska kureras

Lotta, kolla nu vad fin den är. Vilka fina färger och vilket slit den har haft med att väva nätet. Inget hemskt i det, eller hur?

Promille på en skala

På en skala ett till tio så är jag 0,00003 intresserad av en varelse av manligt kön. Visst är det otroligt! Men jag tror det kommer gå över inom en snar framtid. Han har nämligen lite för stor näsa.

Saker jag borde tala mer om

I morrn skulle min äldsta bror fyllt år. Det är tufft. Allt som handlar om honom är tufft. Han fick en diagnos. Han fick vård. Men inte tillräckligt bra vård. Han fick permis över en helg. Han dödade en människa.

Sig själv.