Bläck, nålar och smärta

Har länge gått och funderat på en tatuering till. Har en sedan tidigare, som säkert har suttit där i 15 år nu. Från början var det en skorpion, nu är det mest en svart fläck. Många saker har jag gjort överilat i mitt liv, men tatueringar ska man noga överväga tycker jag. Det ska verkligen vara något personligt. Något som jag ska kunna stå för resten av livet (nu kanske det bara blir en vecka till, men ändå). Men i allafall. Det jag har tänkt på är dels ett litet kranium, något dödskalleliknande i nacken. Sen kom den här dödskalleboomen. Kläder, muggar, tvålar, mattor, you name it med dödskallar. Och det var inte den trenden jag hakade på. Så, nja, jag vill ju gärna vara tvärtemot, så det faller lite på det tycker jag.

Har också funderat på luffarprickar en hel del. Det tilltalar mig. Men är det ett väldigt inpinkat märke? Jag har ju inte suttit på kåken direkt. Är det dumt tro att göra det på handen? Gör alla tatuerare på händerna?

Jaja, nu har jag ritat dit tre sådan prickar på min vänstra hand. Ska ha det ett par dagar o se hur det känns.Eftersom jag ska på Sweden Rock Festival nästa vecka och det finns tatuerare där, så är väl risken stor att det kan bli nåt där. Vi får se.

Snailmail snabbare än email!

Japp, nu är det bevisat. Idag när jag kom hem låg mitt bokpaket från cdon innanför dörren. Posten brukar komma (inte tänka porrigt nu Majsan) vid 11-tiden.

22.04 fick jag ett mail från cdon om att mina beställda böcker är levererade. Det ni!

Viba va i stan dåva

Sen ba typ efter jobbet dåva, så hämtade jag typ brorsdottern. För hon o typ jag skulle till stan dåva. Å honba skulle köpa en Marilyn Monroe tavla typ. Å jaba skulle tjacka en cykel dåva. O honba hitta värsta affischen dåva, o jag hitta grymmaste cykeln dåba. Sen fika vi typ med en kompis till henne dåva, o då, då ringde det nån knäpp kille dåba. O hanba ”Kom hit på fest”. Å honba, orka gå på fest då eller, ska ju till typ plugget i morrn juh. O jaba, hit med luren dåba, så jaba sa till hanba, fattaru inte honba vill ju inte komma på din jävla fest dåva. Lär dig va ett nej betyder dåva. O senba, fika vi dåba, aaaaa.

Kan man skölja bort där språket ur huvudet med sköljmedel?

the memory remains

Som tolvåring begav jag mig ut i världen för första gången på egen hand. Eller ja nästan i allafall, jag hade ju en jämnårig kompis med mig. Vi hade tjatat oss till en tre veckors språkresa i England. Helt obegripligt nu när jag ser tillbaka på det. Morsan var ensam med tre barn med ett inte så speciellt välbetalt jobb. Var sjutton fick hon pengar ifrån? Var det alla lingon vi hade plockat under årens lopp som till slut betalade sig? Och att hon och kompisens föräldrar vågade släppa iväg oss?

Men iväg kom vi, detta var till och med före de beryktade Englandsbåtarnas tid, så det var flyg som gällde. Framme på Gatwick skulle vi mötas av en av de engelska ledarna. När vi hade kommit igenom alla konstiga kontroller, hämtat ut våra fullpackade väskor väntade vi på att nån vänlig engelsk tant skulle komma och möta oss. Det gjorde det inte.

Två tolvåringar, ensamma på en hektisk flygplats. Alla pratade fort, alla gick fort, alla tittade förbi oss fort där vi satt på våra väskor. Plötsligt såg vi fler övergivna svenska lantisar. Jodå, de skulle också till ”vår” stad. Vi satt i samma båt på en flygplats. Några kavata typer, inbegripet mig, fick den briljanta idén att åka hiss för att kolla om vi var på fel våningsplan. Sagt och gjort, in i hissen, tryckte på lite knappar. Ett våningsplan, nej ingen engelsk tant som letade efter svenska barn där. Fler våningsplan undersöktes. Sista knappen kvar att trycka, hissen rörde sig, dörrarna öppnades och vi tittade in ett gigantiskt soprum. En av tjejerna började storgråta och var sedan otröstlig.

Herregud, vad gör man? Vi hade spenderat tillbringat timmar på den där jävla flygplatsen. Vi var nu en skara på en tio-tolv vilsna, svenska ungar. Så kom han, räddaren i nöden. En flygplatsanställd som hade fattat att nåt var galet. Vi förklarade på vår dåliga, dåliga engelska med tårar i strupen hur allt låg till. Och han löste allt. Ringde och skällde på folk, talade vänligt till en del, log mot oss, fortsatte att prata fort, fort. Vi förstod inte hälften.

Språkresan som började så eländigt blev sedan de tre bästa veckorna dittills i mitt liv. Även om det var med obefintlig dusch, odrickbar mjölk och baked beans till allt.

Katastrof

Jag har inget att läsa!!

Är färdig med James Frey’s båda böcker och: I will say this only once; READ!!!

Har beställt Böckerna Alla Pratar Om o de har inte kommit än. Förmodligen i morrn. Ja, även jag ska lära känna Lisbeth Salander.

In i örat

har jag hört the Clash hela dagen. Joe Strummer var fan ett geni.

Boys, boys, boys

Diskuterade en hel del med kompis M i helgen. Bland annat relationer. Hon är en av södra Sveriges snyggaste tjejer, ja faktiskt. Det kommer alltid fram killar och ger henne komplimanger ”Du är den vackraste jag har sett” i den stilen. En del skryter och säger ”Ja, fan, vi beställde in ett helrör av den dyraste single malt whiskeyn de hade o sen blandade vi cola i den, hahaha..” Det brukar snackas om blåsta blondiner och bimbosar, men vad fan kallar man sådana killar för? Beställa dyr whiskey kan väl vilken idiot som helst göra, kom igen med grejer som att ha jobbat som volontär i slummen i Calcutta, skriva en dikt eller öppna ett hundhem för övergivna hundar.

Jag är ingen Ulf Lundell fantast, men tänk bara att hans låt ”Hon gör mig galen”. Vilken kärleksförklaring. Jag gör nog i och för sig också folk galna. Fast på ett annat sätt än vad Lundell sjunger om.

Spätta morsan

Nä, jag har inte lurat upp henne på motorcykeln. Större chans för fred i mellanöstern än att få upp henn på en hoj. Men däremot har jag bjudit henne, bror o brorsdotter på stekt rödspätta idag.

Blev en barrunda igår, så yours truly är lite seg idag. Har dock hunnit med middags bestyr som sagt, lite målning, lite grästrimning och lite motion. Men nu, nu ska det slöas. Because I’m worth it. 

Police and thief

Igår var det dags igen, övningskörning med kompis M på motorcykel. Hon har köpt en ny, så det var premiärtur igår. Drog iväg vid tiotiden. Bestämde oss för att åka en runda och sen fika på fik A. Efter vi hade åkt ett tag kom jag på den briljanta idéen att åka till Gränna och fik B istället. Sagt och gjort. Men när vi passerade fik A så stod det en massa Corvetter där. M och jag bromsade in, överlade och bestämde oss snabbt. Snygga bilar=snygga killar. Trodde vi. Men ack vad vi bedrog oss, snygga bilar=mediokra killar. Så drog vi vidare. M är liksom jag en gasglad dam, vilket innebar att när hon hade fått koll på hojen så skulle det gasas. Ordentligt. Det handlade inte så mycket om att övningsköra, utan mer om att jaga henne. Så efter stopp i Gränna frågade jag om vi skulle fortsätta leka tjuv o polis ett tag till. Jajamensan, så vi drog vidare. Vi var ute o åkte i nästan sex timmar, härligt! Uppkörning för henne imorrn. Det kommer gå bra.

Varning för arg Majsa

Jaha. Nu är jag där igen. Jag blir så irriterad. Alltså. Pengar.

Allt handlar om pengar. Alla ska tjäna så mycket som möjligt. Alla måste handla så billigt som möjligt. Köp aktier och följ kursen en gång i halvtimmen. Lägg på hög. Gnäll på hur dyrt det är på systemet, gör en utmattningsresa till bordershop i Tyskland och köp vin för 10 spänn tetran. Beklaga dig över lönen. Tjäna pengar, byt telefonbolag. Fokusera bara på kronor och ören. Billigaste plasmatv:en. Senaste telefonen. (Det går bra att tänka inledning till Trainspotting här).

Är det bara jag i hela jävla landet som är nöjd?

Är det dåligt att vara nöjd? Det var inte nöjda människor som drev fram kvinnans rösträtt eller fackföreningsrörelsen. När jag blir orättvist behandlad är jag inte nöjd, jag är fan ingen mes. Men, jag har det så jäkla bra tycker jag. Nya löneavtal på gång. Jag bryr mig inte. Så länge som det är rättvist.

Kommentarer jag fått angående att jag sökt jobb i Kina; ”Ja, du kommer ju tjäna en jävla massa på traktamentena”. Ingen kommentar om att få uppleva en annan kultur, att få vara med om se ett land i förändring, knyta nya kontakter. Näpp. Allt handlar om pengar.

Men. Är jag påverkad av all fattigdom jag sett ute i världen? Är jag påverkad av möten med utfattiga, men ändå generösa människor?

Vi lever inne i en jävla stor bomullstuss här. Vi är intresserade av skönhetsoperationer, blondiner som knullat i tv och hur vädret kommer bli juni, juli och augusti.